PH-värdet av sjöar

Syfte: Ta reda på vilken sjö som är surast.

Hypotes: Den suraste sjön är den man måste tillsätta mest NaOH i blandningen mellan sjövattnet och BTB för att den skulle ändra färg från gul till blå.

Material:

Förkläden

glasögon

sjövatten 20ml per sjö

pipett

mätglas 25ml

bägare 100ml

galsstav

BTB

NaOH

Metod: 

Ta på dig glasögonen och förklädet.

Testa med en sjö i taget.

Mät 20ml sjövatten i mätglaset.

Häll i dem 20ml i bägaren.

Tillsätt ett par droppar BTB i bägaren också.

Rör om med glasstaven.

Tillsätt en droppe i taget med NaOH och rör om efter varje droppe som tillsätts (skriv i en tabell har många droppar NaOH som behövs för vardera sjö). När blandningen blir blå (basisk) så ska man sluta tillsätta NaOH.

Efter laborationen så ska man diska ur bägaren, mätglaset och glasstaven.

Säkerhet: Eftersom att NaOh är ett frätande ämne så ska man bära skyddsglasögon för att undvika ögonskador och förkläde för att undvika förstöring av kläder. Om man får NaOH på huden så ska man omedelbart skölja i rinnande vatten (under kran). Om man inte bär skyddsglasögon och får NaOH i ögonen så ska man skölja under ögonduschen.

Felkällor: 

Man kan glömma bort att röra om med glasstaven efter tillsättning av NaOH till blandningen och då kanske inte den ändrar färg utan fortfarande är gul fast blandningen har blivit basisk.

Man kan glömma ta på sig skyddsutrustningen och man kan skada sig i ögonen om man glömmer skyddsglasögon, förstöra kläder eller få frät skador på huden om man inte har ett förkläde på sig.

Man kan råka ta flera sjöar samtidigt vilket leder till att undersökningen inte blir som den ska utan den sjö man skulle mäta PH-värdet på får inte samma värde som den skulle ha.

Resultat:

Slutsats:

Aldersjön var den suraste sjön av de tre sjöarna som vi mätte PH-värdet på det eftersom att när man tillsatte BTB så krävdes det 6 droppar NaOH (vilket var det största antalet) för att göra att ändra bladning färg från gul till blå. Aldersjön hade därmed mest vätejoner vilket är det som gör vätskor surt. Genom att då tillsätta hydroxidjoner i form av NaOH så gör man då denna blandning mindre sur och då efter 6 droppar av det basiska ämnet så blev det blått vilket betyder att det är mer hydroxidjoner än vätejoner vilket är målet med denna uppgift. 

Min hypotes stämde eftersom att Aldersjön som var den suraste sjön krävde 6 droppar NaOH för att byta färg från gul till blå och bli basisk. Den näst suraste sjön var Träsket och den sjön krävde bara 3 droppar av NaOH för att bli blå och basisk. Till sist behövde Holsvattnet endast 2 droppar NaOH för att bli basisk och var alltså det den minst sura sjön.

I vardagen så används denna teori om att göra vatten mindre surt i vattendrag eller sjöar som är försurade vilket göra att växtliv etc störs av det sura vattnet. Det man kan göra åt det är att tillsätta kalk för att göra vattnet mindre surt genom att eftersom kalk är ett basiskt ämne så till kommer det hydroxidjoner till vattnet som blandar ut sig med vätejoner och vattnet blir mindre surt och kanske till och med neutralt. Det är samma sak när kanske kommunen tillsätter kalk i sjöar för att göra dem basiska som när vi tillsätter NaOH i denna vatten blandning. Ett annat exempel på denna teori är att man ska borsta tänderna varje morgon och kväll för att få bort den syra som bildas på tänderna när man äter och dricker t ex godis eller läsk etc. Det är den basiska tandkrämen som mot verkar denna syra och gör munnen mera neutral.

Det jag hade kunnat förbättra i min undersökning var att prova samma sjö flera gånger för att få ett exaktare resultat då antalet droppar NaOH kan vara olika stora och då jag gör det flera gånger på varje sjö så blir resultatet ett genomsnitt av hur sur varje sjö var. Då kanske t ex Aldersjön hade 6 droppar första gången sedan 5, 7 och 8 droppar och så tar man genomsnittet av det. 

Jag hade också kunnat förbättra min undersökning genom att diska min bägare och mätglas mellan varje sjö jag testade. Då det är några droppar kvar från den sjö jag provade innan vilket kan  göra nästa sjö surare och det gör så att blir resultatet mindre exakt. 

En ny undersökning hade kunnat var att mäta PH-värdet  av snö som har legat på olika ställen i boden. Då kanske en har legat i ett dike där det har runnit ut avloppsvatten etc som kanske har gjort det ganska surt. En hade också kunnat lega på plogkarmen bredvid väg 97 och har då blivit förorenat och är då lite surare än vad den första snö bit var. Sedan kan man ta en snö bit från en åker i gamla Sävast och den är då bara försurad lite av avgaserna i luften och är då minst sur. När man sedan ska göra undersökningen så ska man smälta ner snön till vatten och sedan göra samma sak som vi har gjort med dem här sjöarna.