kroppens organ

Skelettet

Uppgift 1

1.Hjässben

2.pannben

3.tinningben

4.näsben

5.okben

6.överkäksben

7.underkäksben 

8.nackben 

A.nyckelben

B.skulderblad

C.bröstben

D.revben

E.överarmsben

F.strålben

G.armbågsben

H.handlovsben

I.mellanhandsben

J.fingerben

K.höftben

L.sittben

M.blygdben

N.lårbenshalsen

O.lårben

P.knäskål

Q.skenben

R.vadben

S.mellanfotsben

T.tåben

V.vristben

W.hälben

a.halskotor

b.bröstkotor

c.ländkotor

d.korsben och svanskotor

e.kotkropp

f.taggutskott

g.disk

h.kothål (ryggmärgen går genom)

i.tvärutskott

j.tvärutskott

Uppgift 2

1.En fullvuxen människa har 206 och 220 ben i kroppen om man räknar med sesambenen som finns i bl a leder i tårna så har kroppen 220 ben och om man inte räknar så har man 206 ben.

2.Skelettet skyddar vissa viktiga organ i kroppen (ex hjärnan och hjärtat). Det gör också att vi kan röra på oss och böja på t ex ben och armar genom leder. Sedan är det skelettet som bygger upp kroppens stomme vilket gör att vi kan stå upprakt.

3.Den är rörlig genom att det är många små ben som kan böjas fram och tillbaka genom de oäkta lederna (diskarna) vilket är det som gör att det är stötdämpande också.

4.Fontaneller är ben som inte är i färdig form vilket små bäbisar har och det är för att de ska komma genom höftbenet vid födsel.

Musklerna

Uppgift 1

1.Nickmuskeln

2.Ansiktsmuskeln

3.Deltamuskeln

4.Storabröstmuskeln

5.Biceps

6.raka bukmuskeln

7.Yttre sneda bukmuskeln

8.Raka lårmuskeln

9.Skräddarmuskeln

10.nackmuskeln

11.Kappmuskeln

12.Breda ryggmuskeln

13.triceps

14.Sätesmuskeln

15.Lårets tvåhövdade muskel

16.Vadmuskel

övningar

1.nackmuskeln, nickmuskeln

2.nickmuskeln, nackmuskeln

3.deltamuskeln

4.deltamuskeln och kappmuskeln

5.kappmuskeln, stora bröstmuskeln och triceps

6.skräddarmuskeln, raka lårmuskeln och sätesmuskeln

7.vadmuskeln och Lårets tvåhövdade muskel

8.Breda ryggmuskeln, stora bröstmuskeln

9.Skräddarmuskeln, lårets tvåhövdade muskel och lårmuskeln

10.lår muskeln och skräddarmuskeln

11.kappmuskeln, lårets tvåhövdade muskel, triceps, deltamuskeln

Uppgift 2

1.Det finns skelettmuskulatur, glatt-muskulatur och hjärtat.

2.Skelettmuskler är vilje styrda och är de muskler som gör att vi kan röra på armar, ben och rygg etc de sitter också fast på ett skelettben i kroppen. Glattamuskler är inte vilje styrda och istället för att sitta på ett ben och göra att t ex ett ben kan röra på sig så sitter de i väggarna i bl a tarmarna, annars i alla våra inälvor förutom hjärtat och sedan i luftstupen, hårsäckar och blodkärl. Musklerna i tarmarna hjälper till att smälta maten vi stoppar i oss. Det som styr de glatta musklerna är de autonoma nervsystemet.

3.Hjärtat är liksom de glatta musklerna inte vilje styrd men räknas inte som en glatt muskel och inte heller som en skelettmuskel då muskelcellerna i hjärtat är tvärstrimmig med en central kärna och de som finns i skelettmuskler är tvärstrimmig med flera kärnor i samma cell. glatta musklers celler är inte tvärstrimmig och har ovala kärnor.

3.Muskler behöver syre och kolhydrater för att kunna arbeta.

4.Det som händer i musklerna när mjölksyra bildas är att musklerna inte får tillräckligt med syre vid ansträngning och börjar då bilda energi utan att använda syre och då frigörs energin från kolhydraterna och bildar mjölksyra i musklerna.

5. Det är två muskler som sitter på var sida om en led och när en av dem musklerna drar ihop sig så sträcks den andra ut, t ex när man böjer på armen så dras bicepsen ihop och tricepsen sträcks ut. Om man sedan sträcker ut armen så är det tvärt om.

Huden

1.Det överta lagret heter överhud, mellersta heter läderhud och understa heter underhud.

2.Huden ger skydd mot omvärlden, t ex mot bakterier och annan smuts. Huden hjälper kroppen att hålla rätt temperatur och hålla kvar vätska i kroppen.

3.Pigment är brunaktiga små korn i överhuden och desto ljusare hy du har desto mindre mängd av dessa korn har du och tvärtom om du har mörk hy. Det pigmenten gör är att skydda kroppen från farliga strålning från solen.

4.Gåshud får man när man blir rädd eller fryser vilket gör så att den glatta hårresarmuskeln drar ihop sig och hårstråna ställer sig upp.

5.Äldre personer får rynkig hud för att de elastiska trådar som finns i läderhuden som gör så att huden är jämn och slät har förlorat en del av sin elasticitet vilket gör den rynkig istället.

6.Finnar och pormaskar bildas speciellt under puberteten då talg produceringen ökar vilket gör att det blir proppar i utförsgången från en talgkörtel eller hårsäck. Det kallas då för pormask, om då denna utförsgång infekteras så bildas det en finne.

7.Det som händer är att när kroppen blir överhettad så driver det ut vatten och salter ur kroppen från svettkörtlarna genom porer. När då svetten avdunstar så kyls huden ner och det kyler då ner blodet som går genom kärlen i huden och då det blodet far vidare till andra delar i kroppen så kyls hela kroppen ner.

Blodomloppet och hjärtat

1.Att transportera syre, vatten, näring, avfall och hjälper kroppen att hålla värme. Sedan att försvara kroppen mot bakterier, virus eller farliga ämnen vilket de vita blodkropparna ser till. Den tredje viktiga saken blodet kan göra är att stoppa blödningar när sår uppstår vilket blodplättarna sköter.

2.Det går genom hjärtat efter att det har hämtat syre från lungorna och är då syre rikt blod och far sedan vidare där en del far genom tarmarna där de hämtar näring och genom njurarna  där lämnas avfall som har kommit från kroppens celler och det är även till cellerna blodet lämnar syre och näring. Efter att gått genom t ex tarmarna (men även efter den har runnit genom cellerna eller njurarna) så är blodet syre fattigt och måste hämta syre från lungorna igen.

3. Blodet besår av röda blodkroppar och dem innehåller hemoglobin som gör dem röda och gör så att de har järn i sig. Sedan vita blodkroppar som försvarar kroppen mot farliga bakterier, virus, smuts etc och blodplättar som lagar sår och sedan blandas detta ut med blodplasma som består av vatten, näring och avfall. 

4. De röda blodkropparna tar upp syre från lungorna och det syret ska dem transportera till alla kroppens celler.

5. En vuxen människa har normalt cirka 5 liter blod i kroppen. Detta kan variera då vissa människor har kring 4 liter och andra har kring 6 liter blod i kroppen.

6. När blodet levrar sig så bildar blodplättarna ett nät på såret där blodet levrar sig och det gör så att blödningen stoppas. När fibrogen (ett ämne i blodet) omvandlas till fibrin så bildas det nätverk av trådar som som blodkroppar fastnar i och täpper till såret.

7.Kranskärl har i uppgift att förse hjärtat med syre och näring då det behöver syre och näring för att fungera. Om det blir en blodpropp i nått dessa kärl så får man en hjärtinfarkt och den delen av hjärtat där kärlet får en propp slutar fungera.

8.De kallas för segelklaffar och har i uppgift att göra så att blodet går rätt väg genom hjärtat.

9. a) artär är de blodkärl som leder från hjärtat med oftast syrerikt blod och artärer har tjocka väggar och har kraftiga muskler som klarar det höga trycket blodet har från hjärtat.

b)Ven kallas de blodkärl som kommer till hjärtat oftast med syrefattigt blod och de har tunnare väggar och mindre muskler än artärerna då det inte är lika högt tryck i dem och sedan för att blodet  ska fara genom vener så måste muskler runtom venerna klämma ihop dem så att blodet far framåt och för att det inte ska fara baklänges så har vener klaffar.

c)Kapillärer är väldigt små blodkärl som består av ett lager platta celler och det är genom dem tunna väggarna blodet kan rinna ner och lämna syre och näringsämnen till cellerna och tar samtidigt upp avfallet från cellerna.

10. De vener som innehåller syrerikt blod är de vener som kommer från lungorna och är på väg till hjärtat.

11.Blodet pressas fram med hjälp av de muskler som venerna sitter runt pressar ihop dem så att blodet skjuts vidare.

12.I de små blodkärlen som kallas kapillärer.

13. Det biladas lymfvätska som tar upp döda vita blodkroppar och skickar dem till mjälten som bryter ner dem döda och bildar nya istället  och när de arbetar vid t ex en halsinfektion så bildas det små kulor på bl a halsen. Transporterar den vätska som pressas ut genom kapillärerna tillbaks till blodet. Vätskan bekämpar infektioner genom att döda, avlägsnar gamla, skadade eller främmande celler t ex röda blodkroppar eller tumörceller

14. Deras uppgift är att ta upp döda vita blodkroppar och bakterier.

15.När man har en sjukdom så tillverkar vita blodkroppar antikroppar som oskadliggör det som orsakade sjukdomen som t ex var en bakterie eller ett virus. Sedan om samma virus eller bakterie smittar en så finns det redan antikroppar för den sjukdomen som tar hand om den och man hinner inte bli sjuk.

16.Det blir man när antigener tränger in i slemhinnor och hud vid andning, beröring eller när man äter. Det är då som vid en sjukdom då antikroppar bildas mot de främmande ämnena som nu är dessa antigener. Antikropparna fäster sig på mastceller och med tiden så fäster allt fler antikroppar på mastcellerna och då blir man överkänslig mot det ämnet. Nästa gång antigener främmande kommer tillbak så binder dem med antikropparna som sitter på mastcellerna och det gör så att mastcellen släpper ut histamin som som irriterar slemhinnor och man får en allergisk reaktion.

Man får en allergi när antigener från t ex jordnötter tar sig in i kroppen och tas upp av antikroppar och då produceras många IgE antikroppar som fäster sig på en mastceller som finns bl a i slemhinnor. Om då samma sort av antigen kommer tillbak så fäster dem sig på dessa IgE antikropparna som då sitter fast på mastceller. Det är då mastcellen släpper ut bl a histamin som då irriterar slemhinnor och man får t ex rinn-snuva eller rinnande ögon.

17. A, B, AB, O, Rh+ och Rh-

1. För att hjärtat pumpar runt blodet i kroppen och blodet är det som ska syre och närings sätta allt i kroppen och om blodet inte kan ge syre åt kroppen då det inte far runt i ådrorna så kommer kroppens organ och allt annat sluta fungera och man dör.

2. Det som händer är att antikropparna fäster sig på bakterien och dödar dem och då tillfrisknar man.

3. I ett vaccin så finns bakterier eller virus som är döda eller svaga så att de inte gör någon skada av den sjukdomen som man ska vaccinera sig mot så att kroppen bildar antikropparna mot sjukdomen och därmed inte bli smittad av sjukdomen. Serum däremot innehåller färdiga antikroppar som man tillsätter i kroppen vilket tar död på farligheterna.

4. Man måste veta vilken blodgrupp dem tillhör för att om man inte får av rätt grupp så kan det blod man får ha antikroppar mot ens egen blodgrupp vilket gör så att dem dödar cellerna i blodet.

5. Stroke för att om man inte dör av den (vilket är ganska hög chans) så kan delar av kroppen bli förlamade och sluta fungera. Sedan hjärtinfarkt för att om man får en så slutar delar av hjärtat att fungera vilket är livshotande och man måste åka snabbt till sjukhus.

Skelett revolution

Sammanfattning: Fisken är äldst av dessa djur då den har den har en ganska simpel kroppsuppbyggnad då hela kroppen bygger runt ryggraden och den har inga fram eller bakben och heller ingen bröstkorg och har inga lungor. Grodan är den näst äldst då den i början av sitt liv (grodyngel) så lever dem i vatten endast och har inge lungor, fram eller bakben fast den utvecklar allt det senare under livet. Fast den fullvuxna grodan kan inte stå på bakbenen utan måste hoppa runt på fyra ben och har ingen bröstkorg som skyddar ömtåliga organ. Sedan kommer kaninen eftersom att den har en bröstkorg som skyddar ömtåliga organ. Fast står fortfarande på alla 4 ben som grodan. Tillsist kommer Människan som kan gå endast på bakbenen och kan då använda frambenen till annat vilket gör att vi kan göra mer avancerade saker som t ex använda en dator eller öppna dörrar mm. Sedan så har människan en väldigt stor skalle eftersom att vi har en större hjärna än t ex kaninen som då har liten skalle.Vi har en stor bröstkorg som skyddar vår ömtåliga organ som lungor och hjärta (större bröstkorg än kaninerna då vi har större lungor)

Matte dokumentation

2x+8 = 3x+3 

Så här lösta jag ekvationen: jag tog bort 2x i VL för att sedan ta bort 2x i HL så att det blev 8 i VL och x+3 i HL. Sedan tog jag bort 3 i VL och 3 i HL så att ekvationen är löst då då VL hade 5 och HL hade x (5=x).

Man tar först 88,6 - 13 i VL, sedan 13 - 13 + 9x i HL.

det blir då 75,6 vilket man dividerar med 9 i VL, sedan i HL så har man 9x kvar vilket man också dividerar med 9.

Det blir då 8,4=X.l

PH-värdet av sjöar

Syfte: Ta reda på vilken sjö som är surast.

Hypotes: Den suraste sjön är den man måste tillsätta mest NaOH i blandningen mellan sjövattnet och BTB för att den skulle ändra färg från gul till blå.

Material:

Förkläden

glasögon

sjövatten 20ml per sjö

pipett

mätglas 25ml

bägare 100ml

galsstav

BTB

NaOH

Metod: 

Ta på dig glasögonen och förklädet.

Testa med en sjö i taget.

Mät 20ml sjövatten i mätglaset.

Häll i dem 20ml i bägaren.

Tillsätt ett par droppar BTB i bägaren också.

Rör om med glasstaven.

Tillsätt en droppe i taget med NaOH och rör om efter varje droppe som tillsätts (skriv i en tabell har många droppar NaOH som behövs för vardera sjö). När blandningen blir blå (basisk) så ska man sluta tillsätta NaOH.

Efter laborationen så ska man diska ur bägaren, mätglaset och glasstaven.

Säkerhet: Eftersom att NaOh är ett frätande ämne så ska man bära skyddsglasögon för att undvika ögonskador och förkläde för att undvika förstöring av kläder. Om man får NaOH på huden så ska man omedelbart skölja i rinnande vatten (under kran). Om man inte bär skyddsglasögon och får NaOH i ögonen så ska man skölja under ögonduschen.

Felkällor: 

Man kan glömma bort att röra om med glasstaven efter tillsättning av NaOH till blandningen och då kanske inte den ändrar färg utan fortfarande är gul fast blandningen har blivit basisk.

Man kan glömma ta på sig skyddsutrustningen och man kan skada sig i ögonen om man glömmer skyddsglasögon, förstöra kläder eller få frät skador på huden om man inte har ett förkläde på sig.

Man kan råka ta flera sjöar samtidigt vilket leder till att undersökningen inte blir som den ska utan den sjö man skulle mäta PH-värdet på får inte samma värde som den skulle ha.

Resultat:

Slutsats:

Aldersjön var den suraste sjön av de tre sjöarna som vi mätte PH-värdet på det eftersom att när man tillsatte BTB så krävdes det 6 droppar NaOH (vilket var det största antalet) för att göra att ändra bladning färg från gul till blå. Aldersjön hade därmed mest vätejoner vilket är det som gör vätskor surt. Genom att då tillsätta hydroxidjoner i form av NaOH så gör man då denna blandning mindre sur och då efter 6 droppar av det basiska ämnet så blev det blått vilket betyder att det är mer hydroxidjoner än vätejoner vilket är målet med denna uppgift. 

Min hypotes stämde eftersom att Aldersjön som var den suraste sjön krävde 6 droppar NaOH för att byta färg från gul till blå och bli basisk. Den näst suraste sjön var Träsket och den sjön krävde bara 3 droppar av NaOH för att bli blå och basisk. Till sist behövde Holsvattnet endast 2 droppar NaOH för att bli basisk och var alltså det den minst sura sjön.

I vardagen så används denna teori om att göra vatten mindre surt i vattendrag eller sjöar som är försurade vilket göra att växtliv etc störs av det sura vattnet. Det man kan göra åt det är att tillsätta kalk för att göra vattnet mindre surt genom att eftersom kalk är ett basiskt ämne så till kommer det hydroxidjoner till vattnet som blandar ut sig med vätejoner och vattnet blir mindre surt och kanske till och med neutralt. Det är samma sak när kanske kommunen tillsätter kalk i sjöar för att göra dem basiska som när vi tillsätter NaOH i denna vatten blandning. Ett annat exempel på denna teori är att man ska borsta tänderna varje morgon och kväll för att få bort den syra som bildas på tänderna när man äter och dricker t ex godis eller läsk etc. Det är den basiska tandkrämen som mot verkar denna syra och gör munnen mera neutral.

Det jag hade kunnat förbättra i min undersökning var att prova samma sjö flera gånger för att få ett exaktare resultat då antalet droppar NaOH kan vara olika stora och då jag gör det flera gånger på varje sjö så blir resultatet ett genomsnitt av hur sur varje sjö var. Då kanske t ex Aldersjön hade 6 droppar första gången sedan 5, 7 och 8 droppar och så tar man genomsnittet av det. 

Jag hade också kunnat förbättra min undersökning genom att diska min bägare och mätglas mellan varje sjö jag testade. Då det är några droppar kvar från den sjö jag provade innan vilket kan  göra nästa sjö surare och det gör så att blir resultatet mindre exakt. 

En ny undersökning hade kunnat var att mäta PH-värdet  av snö som har legat på olika ställen i boden. Då kanske en har legat i ett dike där det har runnit ut avloppsvatten etc som kanske har gjort det ganska surt. En hade också kunnat lega på plogkarmen bredvid väg 97 och har då blivit förorenat och är då lite surare än vad den första snö bit var. Sedan kan man ta en snö bit från en åker i gamla Sävast och den är då bara försurad lite av avgaserna i luften och är då minst sur. När man sedan ska göra undersökningen så ska man smälta ner snön till vatten och sedan göra samma sak som vi har gjort med dem här sjöarna.

Kemi frågor

Luften

3 .Luftföroreningar sprider sig i luften. Ge exempel på lokala, regionala och globala problem.  Lokala problem kan bli till när ämnen reagera med varandra i luften. T ex när kolföreningar förbränns med en liten mängd syre. Detta kan hända när bilar står på tomgång fast kolmonoxiden omvandlas efter ett tag till koldioxid. Det kan också bildas när solen lyser på bilavgaser en varm dag. Marknära ozon gör så att växter växer segare genom att hindra deras fotosyntes och skadar vattenbalansen i växterna.

Regionala problem är när gaser sprids över större områden. T ex när man släpper ut föroreningar från industrier eller bilavgaser som far upp i regnmoln som sedan blåser i väg (från Boden till t ex Skellefteå eller ännu längre söderut i Sverige eller ut över Finland till Rovaniemi) där det kanske regnar ner som surt regn. Vilket kan göra sjöar sura och växter kanske inte växer lika bra där då.

Globala problem kan upp stå när gaser finns kvar i atmosfären under en lång tid. Då dem är långlivade så sprids dem över hela jordklotet. Ett exempel på det är uttunningen av ozonskiktet den gas som förstör det är freon som släpptes ut mycket förut ur gamla kylskåp. Vilket fortfarande finns kvar i ozonskiktet då gasen är långlivad och inte kommer försvinna förrän om ett århundrande.

6. Ge exempel på åtgärder vi kan göra för att minska mängden luftföroreningar.

Det vi hade kunnat göra för att minska luftföroreningar:

Äta vegetarisk mat istället för kött då kött tar mera energi att föda upp och djuren släpper ut koldioxid när dem andas(kor släpper även ut massor med metangas när dem brakar av en mök) då växter förbrukar koldioxid och gör syre istället.

Köra biogasdrivna eller elbilar etc för att minska utsläppen av farliga gaser som släpps ut i luften då el eller biogasbilar inte behöver lika mycket fossilt bränsle för att drivas.

Sortera sopor så att man kan återanvända saker som t ex aluminium då man pantar dem samma kan man göra med plast då man kan ta gamla plastförpackningar och göra nya plast föremål av dem istället för att ta nyproducerat plast vilket sparar energi och utsläpp vid tillverkningen av plasten för att plast framställs av olja.

Man kan också sluta producera el genom kolkraftverk då det är man använder oförnybar energi med utsläpp mera eller mindre beroende på kolets renhet och rökgasreningsteknik. Då det är mycket bättre att producera el genom vindkraft, vattenkratf eller solenergi som inte har några utsläpp.

Vatten

8. Allt liv är beroende av vatten. Förklara hur vi kan rena dricksvatten och avloppsvatten. Vatten från en sjö, älv eller brunn måste gå igenom ett antal reningar innan det är drickbart. Första genom en kemisk rening där man tillsätter kemikalier som järnsulfat som gör så att partiklar som fanns i vattendraget faller till botten av bassängen. Sedan kommer vattnet att bli filtrerat från t ex föroreningar som fanns i vattnet vissa behövs filtreras mera än andra för att dem är mer eller mindre förorenade. Nästa steg är att PH-justera vattnet (göra det neutralt) man tillsätter något basiskt om vattnet är surt och tvärt om. Sedan till sist så ska vattnet desinfekteras det görs genom att tillsätta någon sorts klorförening eller ozon för att ta död på bakterier detta kan också göras genom att man strålar vattnet med UV-ljus. Vattnet skickas sedan till ett vattentorn som gör att trycket i kranen blir jämt.

Efter att vattnet har använts i hushållen så måste den renas igen och skickas ut till vattendragen.  Innan det första steget så far vattnet genom ett galler där allt papper, plastpåsar eller annat skräp fastnar. Det första steget är mekanisk förening där större partiklar som sand faller till botten eller fångas upp. Nästa steg är den biologiska reningen där bryter små mikroorganismer ner biologiska material som till koldioxid och vatten, det slam som blir över använder man som gödsel. Sedan så åker vattnet genom den kemiska reningen igen där fosforföreningar tas upp av metallsalter, det slam som blir över där går inte att använda som gödsel. Sedan så går vattnet genom ett sista steg där kväveföreningar omvandlas till kvävgas som släpps ut med hjälp av microorganismer (Denitrifikationsbakterier).

Mark

 Hur påverkas marken av ett lågt pH-värde? Marken påverkas genom att det sura regnvattnet drar med sig näringsämnena från marken till grundvattnet eller sjöar. Det kan också vara att i barrskogar där behöver inte regnet alltid vara surt utan där kan barrträden släppa lös vätejoner vid upptagning av närsalter. Det genom att vätejonerna i det sura regnet frigör näringsämnena från marken. Näringsämnena hittar så småningom från sjöarna eller grundvattnet ut till havet vilket gör att det mesta av näringen far ut i havet och marken blir då av med sin näring. T ex de urgamla regnskogarna i Sydamerika där all näring ner cirka 30 meter i marken har försvunnit på grund av detta. Då finns näringsämnena bara i de levande växterna och i de växter som förmultnar snabbt. De skogar som finns här uppe i Sverige är nyare på grund av att det var istid här så att skogarna är nyare och dem skogarna har fortfarande näringsämnen kvar.

1.          Beskriv kvävets kretslopp.

Kvävgas (N2) som finns i atmosfären tas upp av kvävefixeradebakterier (som är bland få av saker som kan få kvävgas eller kväve i olika former) att reagera som gör ammoniumjoner (NH4+). Dessa bakterier finns bl. a i ärtväxters rötter vilket är därför det finns mycket proteiner i bönor, linser och ärtor. Sedan blir ammoniumjonerna oxiderade av nitrifikationsbakterier vilket bildar nitrat (NO3-). Genom Haber-bosch processen så kan människor industriellt framställa ammonium som man gör konstgödsel av som i sin tur blir nitrat. Ammoniumet kan också bli till organiskt kväve i växter som sedan hamnar i djur när dem äter växter det i form av proteiner (aminosyror). Djur utsändrar mycket kväve i form av urea (karbamid) som är ett ämne som finns i urin och det också så det släpps ut ur djur också. Urea omvandlas av ammonifikationsbakterier till ammoniumjoner. Organiskt kväve behöver inte bara finnas i levande djur som utsändrar det genom urea utan det finns i döda djur och växter. Det genom att växterna eller djuren förmultnar och kvävet som fanns i växten/ djuret tas upp av ammonifikationsbakterierna det är också dem gör till de till ammoniumjoner.

Kvävgas kan genom förbränningar i bilmotorer och i industrier reagera med syre eftersom att värmen blir nog hög det som bildas är olika kväveoxider. Kväveoxider kan också bildas på samma sätt då blixten slår ner och då det är nog hög värme så reagerar kväve och syre. Dessa kväveoxider kan sedan reagera med vatten genom att dem t ex får kontakt med regnmoln eller med vatten i havet och då bildas Salpetersyra (HNO3). Denna salpetersyra är då sur och om den då hamnar i havet eller regnar ner på marken så blir det försurat, fast salpetersyra bidrar också till övergödning. Salpetersyran blir sedan nitrat (N03-). Nitrat tas sedan upp av denitrifikationsbakterier som gör om det till kvävgas igen. Dessa bakterier kan finnas i anlagda våtmarker vid åkrar som har ett vattendrag nära då det finns mycket nitrat i åkrarna från gödslet och för att det inte ska övergöda vattendraget så har man då anlagt dessa våtmarker för att det kommer mycket denitrifikationsbakterier till dem och hindrar nitratet för att komma till vattendraget.