Förbränning av Magnesium

Förbränning av magnesium

Hur ser Mg ut?

Magnesium är silver/grå färgat, hård men ändå böjbart om det är nog tunt.

Vad hände?

Det som hände var att Magnesiumet började brinna vilket skapade en stark låga som inte är bra att titta på. Sedan så slutade det brinna och magnesiumet blev vitt och till ett pulver.

Resultatets egenskaper?

Det brända magnesiumet är vitt och pulveraktigt.

Vad har hänt med magnesiumet?

Det som hände var att magnesium, värme och syre reagerade och bildade ett nytt ämne som heter Magnesiumoxid.

Labbraport Friktion

Syfte 

Undersöka hur friktionen ändras när du drar ett föremål på olika underlag.

Hypotes 

Jag tror att datorväska inte kommer att ha så hög friktionskraft när jag drar den mot en plastmatta för att det är ett ganska jämt underlag, ca 1,5N. Jag tror att friktionen kommer vara ca 2 N på asfalt alltså inte så stor friktion. Jag tror att friktionen på vanligt gräs inte kommer vara så hög för att gräset är blött, ca 2.5N. Konstgräset kommer ha ganska hög friktion för att det är ganska ojämnt  med all svarta ploppar men ca 3,5 N. Betongmuren kommer inte ha så hög friktion för att den har en slät och fast yta och inte som på konstgräset ca 2 N.

 

Material 

Datorväska, Dynamometer. underlag: plastmatta, Asfalt, vanligt gräs, konstgräs, betongmuren vid basketplan.

Metod 

Jag tar en dynamometer som är rätt inställd

Fäster min datorväska som har en tunn bok i sig på dynamometerns krok.

Drar datorväskan med hjälp av dynamometern på mina utvalda underlag i en jämn fart.

Ser sedan resultaten i Newton (N) på dynamometern.

Resultat: Den största kraften var när jag drog datorväskan mot Betong muren vilket jag kände för att det var mera motstånd vilket gjorde så att jag behövde ta i mer när jag skulle dra datorväskan. Det var ungefär lika tungt när jag skulle dra dator väskan mot vanligt gräs och konst gräs.

 Annat var det när jag skulle dra datorväskan mot en plastmatta för då var det nästan inget motstånd alls som jag också kände för att jag knappt behövde ta i för att dra väskan vilket. Vilket man förstår eftersom det var den minsta kraften. Det var ungefär lika lätt att dra Datorväskan mot Asfalt.

Slutsats

Svar på på Syftet:

Ja, min datorväskas friktion mot olika underlag ändrades från underlag till underlag för ytorna på underlagen är olika jämna vilket påverkar friktionen på underlaget. Sedan kan vissa underlag vara blöta eller torra som också påverkar, t ex var gräset blött när jag drog min datorväska vilket gjorde att tyget på min datorväska sög fast lite i gräset. Sedan kan vissa underlag t ex betongmuren som hade ganska små ojämnheter som fastnade i tyget på min datorväska som gjorde det tyngre för mig att dra som i sin tur gjorde så att Kraften blev större när jag mätte.

Om min hypotes stämde: 

Min hypotes om att Plastmattan inte skulle ha så hög friktion (ca 1,5N) var bra för att resultatet blev 1,3N. Samma med hypotesen om att asfalt kommer att ha ganska låg friktion (ca 2N) Eftersom resultatet blev 1,7N. Hypotesen om att vanligt gräs skulle ha ganska låg friktion för att det var blött (ca 2,5N) var ganska dålig eftersom datorväskans friktion mot det blöta gräset var 3,1N. Sedan så var min hypotes om att konstgräsets friktion mot min datorväska var ca 3,5N var lite för mycket eftersom datorväskan typ rullade på dem svarta-plopparna. Till sist så trodde jag att friktionen skulle vara låg på Betongmuren (ca 2N) eftersom det är en ganska slät yta med små ojämnheter men tyget på datorväskan fastnade i de små fast ändå ganska vassa ojämnheterna så friktionen blev 3,6N.

Var man kan använda denna kunskap om friktion i vardagen?

På sen-hösten när det börjar vatten fryser på vägarna så ska man byta sina vanliga däck till dubbdäck för att öka friktionen mellan hjulen och vägen så att man inte kör av vägen. Det är samma när det blir halt på gångvägar för att vatten fryser så kan det vara bra att ta på ett par ice bugs på skorna för att man inte ska halka (för äldre personer med dålig balans).

Förbättringar jag hade kunnat göra var:

Jag hade kunnat haft ett föremål som var tyngre än min dator väska för att se större skillnad på friktionerna på olika underlag. Eftersom min datorväska bara väger nått hekto så tar den inte i alla underlag helt utan bara dras över det högsta lagret.

Kraft frågor

1.Du ska kunna visa hur man ritar krafter. Rita bilder och förklara.

2.Varje kraft som påverkar ett föremål har alltid en motkraft. Förklara och ge exempel.

Ex tyngdkraftens motkraft är normalkraft för att om t ex om en bok som ligger på ett bord påverkas den av gravitationskraften som går neråt men eftersom den ligger på ett bord så är normalkraften lika stor som gravitationskraften. Det gör så att boken ligger still på bordet och inte dras ner till marken eller flyger iväg.

3.Förklara skillnaden mellan begreppen massa och tyngd. Ge några exempel på hur man kan 

mäta dessa.

Tyngd är ett begrepp som man använder när man vill veta hur mycket gravitationen påverkar ett föremål med massa. Newton är enheten och dynamometer är verktyget man använder för att mäta gravitationens kraft på ett föremål (tyngd). Massa är däremot begreppet som står för hur mycket massa ett visst föremål innehåller. Men inte hur mycket gravitationskraften påverkar föremål.

4.Orsaker till att man vill öka eller minska friktion. Ge exempel och förklara. 

När man kör bil så vill man ha ganska mycket friktion. För att man ska kunna bromsa och för att hjulen ska driva bilen framåt. För att om det skulle vara jätte isigt på vägen så skulle hjulen bara spunnit när man hade trampat på gas pedalen (om man inte har dubbdäck). Sedan när man ska bromsa så hade bromssträckan varit längre vilket inte är bra för att man hade kunnat skada nån.

5.Förklara begreppet hävarm. Hur kan vi använda hävarmar i vardagliga situationer för att underlätta för oss? Ge exempel.

Hävarm är att om något litet vill få samma tyngd som något större så kan man använda en hävarm som t ex en bräda på en pinne som är i mitten (vid brädans tyngdpunkt) och så är en liten sten på ena sidan och större på andra. Då för att det ska få samma tyngd så sätter man den lilla stenen längre bort från pinnen och den stora stenen närmare vilket gör att brädan kan fortsätta balansera på pinnen om man är noggrann nog. Hävarmar kan man använda i vardagen när man ska bygga stora byggnader och behöver en lyftkran och då för att man ska kunna lyfta lite lättare saker med den långa armen så har man en tung vikt på den korta änden av kranen.

6.Förklara begreppet tyngdpunkt.

Tyngdpunkt är punkten på ett föremål som alltid hamnar rakt under om man t ex hänger upp den på en spik på väggen. Bara om inte föremålet inte rör något som gör så att den inte hänger fritt. Tyngdpunkten i en människa som står rakt upp ligger någonstans inuti magen. Men om människan lutar sig i ungefär 90° framåt så är tyngdpunkten utanför magen vilket gör att man behöver göra motkraft med hjälp av sina benmuskler för att hålla balansen.

7.Hur ska man tillverka föremål för att de ska stå stadigt? Ge exempel och förklara.

För att föremål ska var stadigt så ska det ha stor stödyta och låg tyngdpunkt. T ex när man ska tillverka en ”formel 1” bil så gör man så att tyngdpunkten är långt ner i bilen genom att gör bilen kort. Men för att den ska bli ännu stabilare så gör man bilen bred vilket då gör att stödytan blir stor, Vilket är bra för att i formel 1 så kör man väldigt fort och svänger snäva kurvor. Om man hade kört med en vanlig personbil i sån hastighet i kurvorna så hade det varit risk för den att välta för tyngdpunkten i en personbil inte är lika låg som i en formel1 bil. Stödytan är inte heller lika stor eftersom hjulen i en formel1 bil är utanför själva karossen vilket dem inte är i en personbil.

Matte lösning bråk

Svar: den skuggade delen är 3/8 delar stor.

Massa och Tyngd

Vi vet att en N = ungefär 100g och våra tyngd resultat är ungefär N för lite än vad de borde vara. Det kan bero på att dynamometerns fjäder är lite slapp vilket gör den lite fel inställd. Det kan även vara att vågen är felinställd eller att vi har skrivit fel än vad det stod på dynamometern eller vågen.

Tyngdpunkt

Regelbunden figur med tyngdpunkt där hålet är.

Oregelbunden figur med tyngdpunkt där hålet är.

Jag började med att tillverka en lod med en tråd och en tyngd. Sedan så fäste jag loden i hörnen på figurerna med hjälp av ett häftstift. Med hjälp av linjerna så kunde jag räkna ut var tyngdpunkten var eftersom linjerna korsade varan på en punkt på figuren.