Det periodiska systemet är uppbyggt så att desto mindre protoner ett grundämne har desto längre fram i tabellen är den och har lägre atomnummer . Väte är grundämnet som ligger allra först i det periodiska systemet och det eftersom den endast har 1 proton och väte har då atomnummer 1. Grundämnenas periodiska system år i grunden et schema över grundämnen som ryssen Mendelejev hade börjat ställa upp. Senare när man började hitta fler grundämnen som fyllde ut luckorna i hans system men det finns fortfarande luckor att fylla i även idag. 91 av grundämnena som idag finns i systemet är hittade i naturen sedan är några också framställda i laboratorier. I systemet står det också hur mycket var och en av atomerna väger (mäts med ”u” som är en atommassenhet). Grupper är det lodräta raderna i det periodiska systemet och grupperna delas upp genom grundämnenas liknande egenskaper, som bestäms av samma antal valenselektronerna som är elektronerna i det yttersta skalet. Perioder är de vågräta raderna som bestäms beroende på hur många atomskal ett grundämne har där den första perioden har 1 atomskal och den andra perioden 2 osv. Grupp 1 i systemet kallas för väte och alkalimetallerna och den gruppen har endast en valenselektron. Ämnena i denna grupp reagerar mycket lätt med andra ämnen i naturen och hittas därför inte så lätt i ren form i naturen. Men endast väte kan hittas ibland i små mängder i form av vätgas H2. Alkalimetallerna är oftast bara i kemiska föreningar för att om de är i ren form så är de så mjuka att man kan skära dem med kniv. Dem kan också reagera med vatten mycket häftigt och då bildas vätgas. Kalium är det ämne som reagerar mest med vatten av alkalimetallerna så häftigt att det kan börja brinna. Kalium i jonform är ett viktigt näringsämne som finns i handelsgödsel .
